frågor och tankar
Varför kan inte allt vara som förr? Förr när man kunde krypa upp i mammas knä utan att hon skulle se fundersam ut. Förr man kunde skratta med sina vänner och alla var med alla? Men folk ändras och går vidare.. Jag står kvar och trampar i samma ruta. Eller nej...Jag börjar tappa suget på de mesta.. Vi får la se vad det blir av en. Hoppas att det blir något bra iallafall.. som jag har tänkt mig.
Jag tror jag måste börja jobba med mig själv. Kunna bli så stark själv att man klarar av det mesta själv. De som klarar sig utan vänner är starkast. Men det är inte dom som mår bäst. Om man kunde bli något medans man har vänner vid ens sida skulle inte vara något fel...
Funderar på kan man vara kompisar hela sitt liv? Att inte växa ifrån varandra eller tröttna helt enkelt på varnadra? Det är ju bara som alla önskar och få slår in. Sånt är livet. Man skaffar nya och man blir av med de gamla sorligt menmen så är det.
Men en sak som är underbart är att man alltid har sin famlij med i hela sitt liv! <3 De kan man alltid lita på,, de kan göra en ledsen men de är dom som ger en mest skratt hela sitt liv. De ger en trygghet som ingen annan kan ge en. Tack <3
Men när en i famlijen blir sjuk/skadad blir man mer skör än ett tunt glas som ramlar mot golvets yta. Man försöker se det ljust och positivt men man känner sig endå nere.
Men ens liv slutar väl lyckligt?
Ta hand om er <3
Vänner hela livet kan man nog vara om man verkligen vill det, men det är som du sa att man inte tröttnar på varann. Och jag är verkligen ledsen för din farfar, finns här för dig, de vet du <3 Jag tror att om man haft ett långt liv och vart med om mycket så kan man nog dö lycklig =) Puss puss <333
Hoppas du haft en härlig dag :)
allt väl?
sv; ja, det är ju faktiskt så:)
Tack så mkt :D
gör du då?
sv; okej :)
gör inte så mkt :)
allt väl denna dag?
